3 dagars musikfest är över

Det känns som en stor baksmälla i dag men kanske inte riktigt bokstavligt. Även om jag druckit en hel del öl så har jag inte blivit bakis utan det är mest konstigt när musiken tystnar och allt är slut. Så mycket människor, intryck , musik , glädje som tar slut och allt återgår till vardag. Det har varit 3 härliga dagar och jag har njutit av alla. Sedan har dom olika artisterna levererat olika bra. 

Dag 1: ganska blåsigt och kallt och förvårdnadsvärt lite folk. Skönt då man slapp trängas men tråkigt då det är härligt med mycket människor. Blåsten bemästra vi genom att stå i folkmassorna och digga loss. Och mest diggade vi till In Flames som jag tycker är dom som överlag bjöd på det bästa framträdandet, men så gillar jag ju hårdrock. Det blev en skön ganska lugn dag mer lik en förfest. 

Dag 2:  Fredag och det kändes som denna dag skulle leverera mycket bra och det gjorde den men jag hade npg högre förväntningar framförallt på Robin Williams som jag tyckte bjöd på en ganska trött show. Det bästa han gjorde va covers på andra låtar och han hade nog kunnat bjuda på med show och pyroteknik enligt mig. Men grymt ändå att få se en så pass stor artist på så nära håll. Sedan har vi Winnerbäck som självklar bjöd på en trevlig stund. Jag hade kanske hellre sett honom live på en äng någonstans på en picknickfilt. Blir lite avslaget att sjunga ballader i flera timmar. Men visst är han bra . Kvällens bästa va dock Muse som är grymt bra. Tyvärr va det denna dag väldigt mycket folk och vi fick dåliga platser att se dom på. Vilket berodde mest på mig som lider av lite klaustrofobi. Jag måste liksom ha en flyktplan när det blir så mycket folk. Jag va nämligen på en konsert där man tryckte på bakifrån och det va grymt obehagligt. Nu händer det inte så ofta så det sitter mest i mitt huvud och jag är ganska jobbig ibland. 

Dag 3: I lördags fick jag med mig min vän Fia och det va kul. Vi delade lite på oss Fredrik och jag en stund och kikade på olika saker. Trodde jag som trotts allt är 38 skulle va sliten och trött men va i toppform. Under lördagen kom även solen fram och den va välkommen. Vi åkte tidigt dit för att tralla med till Stiftelsen , jag gillar ju hans röst och det passade bra att sitta i som en med en öl och lyssna. Nostalgi på HÖG nivå blev det när KSMB spelade. Jag blev helt plötsligt 13 år igen när jag och Fia levde med allt som hör punken till. Antidrog tänket räddade nog min mamma från att slippa bekymra sig för mig för mycket. Och även om dom blivit lite gubbar och inte gjorde bästa spelningen så va dom grymma. Sedan har vi Kent,gillar man dom så gillade man detta och japp jag älskar dom. Sabaton bjöd på kvällens wow upplevelse då deras show både hördes och syntes. Det blev inte heller sämre av att publiken gav allt. Jag gillar inte musiken riktigt men gillade detta ändå. Bråvalla slutade med ett jättedisco när Calvin Harris ställde sig på scenen. Det va ett grymt slut och snygg ljusfest och även här gjorde publiken ett stort jobb. Alla härliga människor ( mest ungdomar ) som dansade i sommarnatten. 

Bråvalla va i år lite avslagen även om det va mycket bra musik. Men det blev mycket allsång och lite drag. Fast oj vad kul jag har haft. Så jag summerar helgen med att jag haft en helg full av musik, glädje och kärlek <3