2018-08-15

Race rapport Vikbovändan




 En lite sen race rapport

Det finns lopp man laddar för rent fysiskt så finns det lopp man taggar för då man vet det kommer bli en själsligt  trevlig runda. Och just Vikbovändan är för mig så mycket själ och hjärta i så det gör gott att vara med. Nu har ju jag valt att cykla distansen och det gör ju att jag inte behöver anstränga mig ens i närheten av dom som springer. Så jag kan fokusera på att njuta och få ett bra träningspass. 

I år va vi där lite tidigare för att hjälpa till att dela ut startnummer. Jättekul att få prata lite med några av deltagarna innan. Och att möta alla barn som förväntansfulla skulle vara med. Mathilda har deltagit alla 4 år som detta lopp funnits och hon ser alltid fram emot det och så även i år. I år sprang hon 1400 meter och kom stolt i mål med sin medalj. Är så kul att se hur hennes intresse för löpning börjar att växa fram. Hon är ju ganska lång så jag misstänker att hon kanske ärvt pappas långa raska ben.

 Efter loppet åkte Mathilda och Fredrik runt på gårdarna och provsmakade produkter och hejade på alla som kom förbi. Jättekul att ha support längs vägen . Och jag tror båda hade en trevlig dag som publik. Här besökte dom Vikbolandets struts farm och det fanns både stora och små strutsar att hälsa på. Men även lite andra djur och annat kul att göra. 
 



 

Själv fick jag trampa runt själv i år då jag inte fick med mig sonen som nu är lite för mycket tonåring för att gilla att röra på sig. men jag kände mig inte särskilt själv under loppet för alla är så pratglada och man hejar på dom man möter och pratar med dom man cyklar bredvid. Jag tror jag aldrig deltagit i ett lopp där man heja så mycket på varandra. Men det beror nog på att det inte är en tävling utan alla kör efter sin förmåga och utifrån vilket lopp man kör. 

På Visäters kalkongård fick vi inte bara träffa kalkoner utan det bjöds på mycket gott att provsmaka. Det fanns även här som på dom andra ställena gott och godsaker att smaska på längs vägen. Man behöver absolut inte köra detta lopp på tom mage utan det fylls hela tiden på med både dryck och annat att äta. Vi träffade även denna charmiga Lama som gärna pussade alla besökarna som ville. 

  
Även i år fick man ett trevligt pris när man gick i mål. En Persbäst och en ingefära shott går ju alltid åt. Jag hade en mycket trevlig dag och kommer absolut delta nästa år igen. Drömmen är och kommer säkert förbli ett tag till att orka springa hela rundan. 









Inga kommentarer :

Skicka en kommentar