Tiden läker alla sår ?

Det sägs att tiden läker alla sår men jag tycker nog kanske inte att det stämmer. Tiden lär dig leva med sorgen skulle jag nog snarare säga för i mitt hjärta är händelser fortfarande efter många år ett sår. I går hade vi urnsättning för min svärmor och det va något nytt för mig. Jag tyckte att det kändes konstigt och fick nog mest en klump i magen. Och tiden har ju inte ännu fått mig att förstå just denna tråkiga händelse. Jag kände mig ledsen under kvällen och mycket känslor kom över. Jag tänker även mycket på personer jag verkligen saknar i mitt liv som pappa och mormor. 

Det är personer som betydde så mycket för mig. Min mormor va en varm och klok kvinna som alltid fick en att må bra och känna sig speciell. Min pappa va också en glad, social person som alltid brydde sig om. Klart att man saknar dessa personer men jag saknar även någon att själv hålla om, känner mig så ensam trotts att jag har en egen familj. Men det är en konstig känsla att liksom känna sig ensam kvar. Tror dom känslorna kommer extra mycket när man ser familjer som firar och träffas för gemenskap. För även om jag fått ta del av Fredriks familj så är jag nära dom men ändå inte så nära som min egen. Lite sådär så man står och vickar på kanten .

Sedan finns det ännu mer saker man upplevt under sina 38 år som man inte heller glömmer. Som ligger och lurar i huvudet och dyker upp då och då och gör sig påminda. Som häromdagen när jag cyklade förbi en gammal barndomskompis hus. Jag minns när vi stod utanför och pratade, skrattade och hade kul ihop. Han körde senare ihjäl sig någon vecka innan han skulle ta studenten. Jag kan ännu höra hans röst och minnas roliga saker ihop. Som tur är finns även glada minnen som man kan plocka fram och tänka på för att avleda tankarna. Och när man pratar med äldre människor som har så mycket minnen så är det oftast dom glada minnena dom pratar om. Det gör mig påmind om att det faktiskt är det livet handlar om, att uppleva och samla glada minnen som jag sedan kan tänka tillbaka på. Och kanske framförallt när dom minnena man inte vill minnas gör sig påminda. 

Fast jag kommer alltid att minnas dom som stått min nära med värme och kärlek och en stor sorg över att inte få träffa er igen. Men under denna helg när det är student och avslutningar hoppas jag många samlar på sig glada minnen att sedan plocka fram.

Ha en fin lördag <3