Nu kööör vi....
Det kanske bästa sättet att hitta inspiration på kanske är att återuppleva känslan av att starta, prestera och gå i mål. För känslan att passera ett mål efter ett lopp är ju oslagbart. Man är så nöjd och glad över att man lyckats och det spelar nog ingen roll vilket lopp det gäller för känslan finns alltid där. Jag vet ju det men ändå kan jag inte hitta lusten att komma till den punkten då jag beslutar mig för att det är jag och ingen annan som kan nå dom mål jag vill. Jag har ju som sagt gjort detta hundra gånger förut men ändå hittar jag inte tillbaka just nu.
Tillbaka till vad kanske du undrar då jag i dag faktiskt ska starta och gå i mål. Jo den där beslutsamheten att bli bättre, ge min kropp bra förutsättningar och vara konkret i min träning och min mat. Just nu är min kropp ett vrak och kvällens lopp körs enbart på känslan av att deltaga. Men jag vill ju så mycket mer. Jag vill ha större mål och jag vill trivas med min kropp. Den ena skadan efter den andra och många kg upp har gjort att jag tappat lusten. Jag känner mig olustig i min kropp och vill bara hitta något litet strå att grabba tag om.
Samtidigt vet jag att det inte funkar så utan jag måste bygga upp något hållbart själv. Säga att nu är det nog och faktiskt hålla fast vid det. Och det handlar inte bara om mindre vikt utan mer känslan att känna att man lever i en kropp man kan förhålla sig till och känna sig stolt över. Jag har vid närmare eftertanke jagat kg sedan jag va ca 11 år vilket är förjävligt egentligen. Vad har fått mig att känna en sådan skam för kroppen i så tidig ålder. Jag vet faktisk inte men säkerligen finns det någon förklaring till det. Vad det inte finns förklaring till är varför jag känner så i dag. Nu är jag ju vuxen och styr mitt eget liv.
Så i kväll kör jag och hoppas hitta lite glöd att bygga vidare på. För att nå mitt mål ( igen ) att känna mig stolt över min kropp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar