Skruttig

 

I dag fick våran lilla gubbe komma ut på promenad. 

George är verkligen en liten gubbe och

 är ganska skruttig men väldigt söt. 

Inte bara George är skruttig utan jag känner mig också gammal och ur form. Jag förstår inte hur jag ska lyckas känna mig sådär fin som man vill på sin bröllopsdag. Jag försöker nämligen att komma igång igen och hitta gnistan men min kropp säger ifrån. Fötterna gör ont och vill inte vara med om några hopp så därför har jag avstått min gympa. Den är jättebra men det är mycket hopp och det funkar inte. Däremot har jag börjat springa lite lätt och det har funkat ganska bra ( ja förutom att konditionen är i botten ) då har jag i stället även fått problem med magen. 

Har haft sådan värk så en dag kunde jag knappast gå, kändes som värkar och jag fick lägga mig med värmekudde på magen, då släppte det. I dag har det gjort ont igen och det känns absolut inget bra. Att min svärmors problem började med livmorderhalscancer och att jag fått tillbaka mitt cellprov som visade cellförändringar gör inte saken bättre. Jag försöker att tänka bort det för troligast är det ju något annat. Men ont som f... gör det och jag är ändå ganska smärttålig. Men jag har lovat mig själv att ringa vc i morgon och be att få det kollat snarast. 

Något som jag också haft problem med är ögonen. Jag har linser sedan många år tillbaka men har senaste veckan inte kunnat ha linser. Det skaver och är obehagligt och jag får ganska fort ta ut dom. Så lite ovant har jag haft glasögon och då känns det bättre. Men det är jobbigt med glasögon när man ska träna tex så då har jag ännu ett litet hinder. 

Varför ska det vara så svårt att hitta rätt motivation, styrka och kraft att ge sig själv en kropp som mår bättre. Jag har viljan men kraften sviker är det hela tiden ska göra ont någonstans. Och jag trivs inte med min kropp som den ser ut just nu. Jag känner mig tung och obekväm och inte alls fin. Det är ju inget jag vill att barnen ska förstå att jag känner heller. Det är ju så lätt att dom får fel tänk med det här med kroppen, samtidigt kan jag inte rå för att jag känner så. 

I morgon väntar i alla fall promenad ihop med Frida och då kommer jag ju ut lite. Vi får helt enkelt peppa varandra till en sund kropp och en glad knopp. Men just nu är jag nog lika skruttig som min kanin George.