Hårt arbete och missförstånd

Det är visserligen en humla och inte ett bi 

men jag känner mig minst lika flitig.

När min kompis frågade om jag ville hjälpa till med en liten insamling till flyktingarna kunde jag inte drömma om att det skulle bli så stort.Men jag antar att invandrarfrågan berör många just nu speciellt efter valet så folk är otroligt givmilda. Det har bara strömmat in kläder och min källare är nu helt full av jättefina saker. Men just när det kom som mest saker så fick vi bekymmer med företaget som hyr ut sin tjänst till migrationsverket. Dom uppskattade inte att vi skrev negativa saker om stället och tog det som kritik mot personal och företag. Så vi fick lite snabbt pausa insamlingen och jag började att reda ut problemet. Visade sig att vi alla missförstått flera saker och därför blev det osämja. 

Jag har nu rett ut det hela och fått bra kontakt med anvsarig på förläggningen. Jag kommer att leverera sakerna och ev fortsätta att samarbeta. Dom vill ha ett samarbete men jag är inte 100% på att jag vill fortsätta. Är så få som inte förstår att jag gör detta på fritiden och vill att jag hämtar saker här och där och det funkar inte. Vi får se hur jag gör men sakerna jag har kommer att komma till rätt personer och det känns skönt. Min kompis ville inte fortsätta av olika anledning så då skulle jag få göra allt själv vilket blir lite mastigt. Även om någon mer vill hjälpa till så är det mycket samordning. jag gillar ju projekt men måste nog prioritera mig själv ett tag. 

Mitt i allt detta har jag även barn som jag inte räcker till för. Eller jag räcker till med tid och person men detta handlar om en fjärde person. Det finns ju liksom en person till i deras liv som jag inte styr över.  Samarbetsproblem skulle man kunna säga och jag har numera även fått träffa på familjerätten. Är väl bäst att inte säga så mycket mer om den saken men det tar energi kan jag lova.

Jo så strular mitt internet så jag är online några få stunder då och då. Jätteenkelt när man ska försöka att samordna med kläder och göra läxor. Är även därför jag inte är så social på sociala medier längre. Försöker att hålla mig uppdaterad dom få stunder jag kommer in men hinner inte såga så mycket mer. Hur kan man leva utan internet undrar jag ? Jag känner mig helt handikappad.

Men men jag tar dagen som den kommer och reder ut en sak i taget. Och jag är ju på rätt spår att få koll på läget så det känns skönt. Nu måste jag få koll på skolarbetet och läxorna också. och få lite gröt i magen för att orka, sedan kör jag 100 % igen.