Skrytinlägget

Man får ingen medalj på Vasaloppet vilket är jättekonstigt och jättetråkig. 

 

Har man kört halvvasan så får man skryta och har man även klarat av alla 4 grenar i halvklassikern så får man skryta lite till. För alla grenarna är lite jobbigare, lite tuffare och lite mer på gränsen till vad man klarar av än tjejklassikern. Så självklart är jag jäkligt stolt över att JAG klarade det. För jag har inte bara klarat av grenarna, jag kan även konstatera att jag gjort en ganska stor livsstil förändring i mitt liv under mina senare år i livet. Något jag inte ångrar ett dugg. Tex har jag bytt ett paket cigarretter om dagen till att kunna anstränga mig lite extra utan att få andningsnöd. Och visst är det kul att någon som gått från rökande pösmunk till en stark och frisk 41 åring får känna av hur det känns att gå över mållinjen på något man aldrig tänkt sig klara av. 

Nu kan jag inte skryta med några rekordtider men jag kan skryta med 6 timmars träning i går på halvvasan. För det tog mig 6 timmar och 10 minuter att köra dom 4,5 milen från Oxberg till Mora. Det blåste svinkallt och fingrarna förfrös vid varje kontroll och sedan tog det ca 20 minuter att få dom varma igen. Det va tyvärr inte det roligast lopp jag kört för ingen pratade med varandra. Det kan bero på det kalla vädret men det va väldigt tysta 6 timmar. Det va väldigt tröga spår och på vissa ställen stod skidorna nästan stilla tom i nedförsbackarna. Det kändes ibland som att jag inte skulle orka en meter till men i det stora hela kändes det ganska ok. Förutom första etappen där det va så otroligt ojämn fart så jag fick inte alls till någon avslappnad åkstil och hade faktiskt tanken att kliva av. Men sedan kände jag att jag kunde åka mer avslappnat och det kändes bättre. Nu ett dygn senare är jag hemma och tummen har ännu inte tinat upp utan påminner mig om vad jag gjort. Och jag är så glad att jag fick passera målet i går.

Annars är ju inte bara utmaningen att klara loppen i klassikern. Det är även en hel del logistik att få till resor och boende till loppen. Det kostar en hel del pengar då både loppen och omkostnaderna är dyra. Så pressen att hålla sig frisk till loppen är också en utmaning. Detta året har influensan varit riktigt besvärlig och många runtomkring mig har gått med hosta och feber. Hade jag fått det till loppet så hade jag inte kunnat köra. Så man andas ut lite nu när man klarat att hålla bacillerna borta också. Så hela klassikern är en utmaning och jag är stolt över att jag klarade det. Så tycker ni jag är så där jobbigt skrytig så bjuder jag på det. 

Stort tack till alla som peppade mig före,under och efter loppen. Era ord har gjort skillnad för jag tog med dom runt alla lopp och tänkte på orden när det va jobbigt. Så jag är från hjärtat glad till alla som varit där och peppat <3